måndag 24 augusti 2009

Ett minne blott

En gång i tiden fanns det någon jag älskade av hela mitt hjärta, någon som jag trodde jag skulle leva hela mitt liv tillsammans med, någon jag skulle gjort vad som helst för. Han lämnade mig och det tog mig ett år att ta mig igenom den smärta och sorg han åstadkommit. Har inte sett skymten av honom på 4 år tills idag på Ikea. Där stod han plötsligt i kön bredvid. Hade det varit för 3 år sedan hade jag velat springa till närmsta toalett för att kräkas men idag kände jag absolut ingenting.

Vad skön den känslan är. Att inse att man gått vidare och att det inte gör ont längre.
Nu finns känslorna hos någon annan och det är idag en helt annan typ av känslor. Mer mogna antar jag. Vilken tur det är att människan kan utvecklas och gå vidare..

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar