Sovit så oroligt i natt och varje gång jag vaknat till har det tagit en liten stund att komma på vad som känts fel. Sen har tankarna gjort sig påminda om verkligheten att man blir av med sitt jobb.
Jag hör orden eka om och om igen. Har svårt att tänka på annat. Kan inte fokusera.
Det känns orättvist. Man har gett så mycket av sig själv och sen fick man detta tillbaka.
Vet att man inte ska ta det personligt men de tankarna går liksom inte att hejda.
Trodde ju att jag va en bra tillgång för firman. Finns ju de som aldrig åker ut på Öppna Hus eller gör något utöver det de verkligen måste. Men de har varit anställda längre... Suck!
Trött på att kämpa helt enkelt...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar